Jag heter då alltså Daniel och är 24 år gammal. Född i nådens år 1986 i Nyköping, men har nästan hela mitt liv bott i den stora metropolen Huddinge, strax söder om Stockholm. Här trivs jag, det är tillräckligt nära till stan för att kunna ta sig dit snabbt, men tillräckligt långt borta för att man ska slippa all storstadsstress.
Jag är en ganska lugn kille nämligen. Jag är ingen partyboy som super sig full och kissar ner sig på dansgolvet, utan jag lobbar nog mer för den mysiga hemmakvällen. Absolut kan en utekväll vara kul ibland, men när den ena fyllan avlöser den andra så får det faktiskt vara. Nej, då ligger jag nog hellre i soffan och myser till en bra film. Vill du vara med?
När jag inte myser så jobbar jag på en teleoperatör som datanätstekniker. Jag får in larm och felanmälningar, pillar i nördiga system och sånt. Precis i min smak! Annars så kelar jag med katten, äter tacos, surfar runt helt planlöst, spelar tv-spel (känn dig utmanad i guitar hero!), bloggar, eller pysslar med andra nördiga saker som jag får lust att göra ibland. Dem vågar jag dock inte gå in på än; jag vill ju inte skrämma iväg dig redan nu liksom.
För ett par år sedan köpte jag min lägenhet, en tvåa på 65 kvm, så här stormtrivs jag ihop med katten och HD-tv:n. Svårt att säga vilken som är bäst, tvn väcker mig åtminstone inte okristligt tidigt på morgonen genom att jama i örat på mig. Men att säga nåt sånt vågar jag inte göra högt, för Salahuddin (han heter så – katten alltså, inte tv:n) är fast beslutad om att det är han som regerar här hemma, och han har hotat med att byta lås om jag mopsar för mycket. Bäst att ligga lågt alltså.
Jag är en sån där kille som aldrig riktigt gillat singellivet. Man vill ju ha någon att dela upplevelser och tankar med, för tusan. Någon som får det att pirra till sådär mysigt i magen. Och inte att förglömma, någon att skeda med till en bra film. Det är få som uppskattar skedandets ädla konst så mycket som jag!
Så, varför skapade jag den här sidan undrar du? Varför kämpar jag inte vidare på <valfri dejtingsajt> som alla andra? Anledningen är väl egentligen att jag ville testa nånting nytt. Ett tag testade jag krogen, men tröttnade på att försöka föra intressanta samtal med dyngraka partyprissar. Sen testade jag dejtingsajter, men tröttnade på att man måste ha både magrutor och mycket pengar på banken för att ens få svar. Sen slog jag näven i bordet (fast kanske lite mer svenskt – jag knöt ena näven i fickan), och skapade den här sidan. Och här är vi nu.
Vad säger du? Verkar jag intressant, eller känner du någon som skulle passa mig? Släng iväg ett mail, och låt mig veta. 
Kommenterat